Mitt Första maj-tal


Inspirerad av Eric Erfors har jag skrivit ett Första maj-tal. Jag skrev det på några minuter, så jag kommer säkert att gå in och redigera det ett antal gånger under dagen:

Mötesdeltagare!

Med stolthet kan jag se tillbaka på över 100 års kamp för demokrati och rättvisa. Kampen fortsätter! Kampen för alla människors lika värde och lika rätt.
Första maj är frihetens dag. Folkets frihet, friheten till ett jobb, friheten till trygghet, friheten att utveckla sina bästa stämningars längtan.

Motståndet mot vår frihetskamp är idag hårdare och mäktigare än på länge. Redan vunna friheter ifrågasätts och hotas.
Kamrater!
Vi har snart varit fyra år i opposition. Sverige klarar inte åtta år med Fredrik Reinfeldt. Klarar ni av åtta år med Reinfeldt?

Högerkampanjerna avlöser varandra. Moderaterna driver till exempel just nu en rättvisekampanj.
Kamrater!
Rättvisa är något inte den Moderatstyrda regeringen har ägnat sig åt under denna mandatperiod, ändock tar de våra ord och förvandlar dem till något fult. Budskapet från Moderaterna är enkelt: sänk skatterna, håll nere lönerna, sälj allmännyttan, privatisera, ta från de fattiga och ge till de rika. Claes Andersson skriver i en dikt:
Bestjäl oss och kalla det nationalekonomi
Gör oss hemlösa och kalla det regionplanering
Vilseled oss och kalla det reklam
Gör oss arbetslösa och kalla det rationalisering
Förtingliga oss och kalla det levnadsstandard
Håna vårt arbete och kalla det förtidspension
Ljug för oss och kalla det ordets frihet
Förtryck oss och kalla det demokrati
Vår rättvisa är rättfärdighet. Rättfärdigheten, detta bibliska begrepp, har en moralisk dimension som rättvisan saknar. Rättfärdigheten tvingar den som använder ordet att vidga sitt
perspektiv, att se inte bara till egna intressen utan också till andras. Moderaternas "rättvisa" handlar om en omvänd Robin Hood-politik.

Kamrater!
Under denna mandatperiod har vi sett det minsta partiet i regeringen, Kristdemokraterna, agerat bromskloss för hbt-personers fri – och rättigheter. Moderaterna säger att det är deras förtjänst att vi nu har könsneutrala äktenskap. Regeringen kunde inte ens skriva en proposition i denna fråga, utan frågan fick avgöras i riksdagen.
Kamrater!
Efter äktenskapet har det varit tämligen tyst vad beträffar hbt-frågor. Transpersoner i detta land är fortfarande diskriminerade och ändock talar Kristdemokraterna helst om sitt vårdnadsbidrag. Var hör vårdnadsbidraget hemma i Moderaternas arbetslinje?

Kamrater!

Vad vi har sett under dessa fyra år är skamlösa angrepp gentemot den svenska modellen, skamlösa angrepp mot människor som är sjuka och arbetslösa.
Mötesdeltagare!
Säg nej till högerns oförskämda angrepp mot den svenska modellen och mot den demokratiska arbetarrörelsen. Säg ja till Socialdemokratins kamp för att vidga friheten och fördjupa demokratin. Lyft frihetens fana högt denna Första maj!

Jag är inte förvånad

SvD "avslöjar" att Socialdemokraterna är långt ifrån sitt mål att var fjärde politiker ska vara under 35 år. Jag är inte förvånad. I inlägget Åldersstrukturen i SAP skriver jag bland annat:

Det har skett en halvering av antalet partimedlemmar sedan 90-talet. Ja visst har vi haft lyckade kampanjer och värvat medlemmar till socialdemokraterna, men med tanke på att majoriteten av sossarna är gamla, räcker det inte. Fortsätter utvecklingen finns inte det här partiet om tio-femton år, har Mona Sahlin sagt. Sahlin har även sagt Bara det att jag själv tillhör de yngre i partiet säger en del. Sahlin är 50+.
Jonas Morian konstaterar att våra vallokomotiv (som jag skrivit om här) inte förändrar bilden:

De nio toppolitiker som nu ska turnera land och rike runt har en medelålder på
48,5 år, med Leif Pagrotsky, 58, som äldste representant och Ibrahim Baylan,
38, som yngste. Inget ont om Baylan, men jag är själv 38 och känner mig inte
direkt som någon ungdomsrepresentant.

Om SvD hade borrat ännu djupare, hade denna drake även visat på bristen av invandrare, funktionshindrade, hbt-personer... Visst finns vi på listorna, men sällan på valbar plats. Själv befinner jag mig på 25:e plats på landstingslistan för min valkrets.

Precis som Morian anser jag mig inte vara en ungdomsrepresentant (jag är född 1973) men det finns 40-åringar i partiet som sitter på så kallade ungdomsmandat.

Sossar som äntligen har fått en plats i riksdagen, landstinget, kommunfullmäktige är inte beredda att ge upp den platsen i första taget. De har varit unga SSU:are som efter lång och trogen tjänst äntligen fått platsen och tänker sitta där till döddagar. Det är inte sunt. Därför anser jag att vi borde ha tidsbegränsade uppdrag i likhet med Miljöpartiet. Sitt gärna i riksdagen två (kanske till och med tre mandatperioder), men därefter är det någon annans tur.

Därtill... för att få en plats i partiet så krävs lång och trogen tjänst inom någon av sidoorganisationerna. Jag blev medlem 2006. Jag saknar denna bakgrund, men jag har andra erfarenheter. Partiet tar inte tillvara på människor som kommer "utifrån".

Tidigare inlägg: Nomineringstider är mörka tider (Del III), Inga överraskningar. Bara trist och tråkigt, Åldersfördelningen på Stockholm AK:s ombud till partikongressen.

Peter Andersson skriver också om artikeln.

Mikrofonkåt

När jag träffar en dryg person eller en idiot, blir jag i 99 fall av 100 övertrevlig, men i "hemmets lugna vrå", öser jag galla över denna person.

I ovanstående klipp gör Gordon Brown precis det. Problemet är att han glömde att stänga av mikrofonen (eller inte ens visste attt han hade den på). Jag har full förståelse för Brown. Det borde även hans meningsmotståndare ha. Om vi inte ventilerade, skulle vi explodera. Vem jag däremot tycker synd om är Sue. Jag ger mig den på att hon har fått en rejäl utskällning av Brown eller kanske till och med fått sparken.

Händelsen får mig även att tänka på en föreläsare i Universitetshuset i Uppsala, som gick på toaletten med mikrofonen påslagen.

ITN

Rond (Del II)

Idag har jag varit i Kista Galleria och lyssnat på debatt nummero due mellan oppositionsborgarrådet Carin Jämtin (S) och finansborgarrådet Sten Nordin (M). Jag försökte lyssna och twittra samtidigt. Någon lustigkurre kanske nu tänker "men du är ju kvinna, du borde klara av att göra två saker samtidigt". Därför kommer detta blogginlägg handla i mångt och mycket om vilka intryck jag fick från debatten. Två återkommande tankar under debatten var 1. i vilken verklighet lever Sten Nordin och 2. i Nordins värld är allt perfekt.

Nordin talade flera gånger om röd eller rödgrön skattechock. Det börjar bli tröttsamt att höra borgarna tala om skattechock. Ja, vi kommer att höja skatterna. Min fråga är: 1500 kronor per år - är det en skattechock?

Jag tyckte (och betänk att jag är jävig) att Carin Jämtin var vassast i debatten. När Nordin talade om skattechock sade Jämtin att hon ville ta ordet "larvigt" i sin mun. Jag håller med henne. Han talade vidare om sommarjobb. Var finns motsättningarna där? Den enda skillnaden är att borgarna vill ge några tusenlappar till sommarjobb, medan vi Socialdemokrater vill satsa ännu mer.

Det var bra av Jämtin att ta upp jobbgarantin, när Nordin talade om hur bra det gick.

Vad vi har sett under denna mandatperiod är en slarvig hantering av Stockholmarnas pengar, vilket också Jämtin poängterade. Utförsäljning av allmännyttan (till reapris) är endast ett exempel.

Nordin sade, under debatten, att han inte kände igen Jämtins verklighetsbeskrivning. Kanske beror det på att Nordin aldrig har befunnit sig i "verkligheten". Nordin borde praoa några veckor på försörjningsstöd i en stadsdelsförvaltning och därefter praoa några veckor på en arbetsförmedling.

Vad jag grubblar på just nu är Nordins uttalande att vi ägnar oss åt 70-talspolitik. Men, hallå? Är inte det bra? Var det inte då vi införde MBL, Arbetsmiljölagen, LAS, Förtroendemannalagen, föräldraförsäkringen et cetera? Bättre att ägna sig åt 70-talspolitik än att stödja ett vårdnadsbidrag som är så omodernt att det hör hemma i 50-talets Sverige.

När moderatorn, John Crispinsson, talade om att fler debatter mellan Nordin och Jämtin kommer att äga rum under valåret, nickade Nordin. Det är positivt. Jag trodde nämligen att denna debatt var den sista, men i och med att Nordin nickade bifallande, kommer vi att få se fler debatter mellan Nordin och Jämtin. Nästa gång hoppas jag att debatten äger rum utomhus, i en park. Vem kan glömma parkdebatterna mellan Annika Billström och Kristina Axén Olin?

Efter debatten fikade jag med några Sossar. Att träffa Björn Häll-Kellerman var en stor behållning. Häll Kellerman är CP-skadad. Han gav mig perspektiv på tillvaron. Nordin borde fika med honom för att inse att allt inte är så perfekt.

Carin Jämtin har också bloggat (dock väldigt kort) om debatten.

Anders & a-kassan

I filmen Djävulens advokat säger John Milton (som spelas av Al Pacino): Djävulens största bedrift är att övertyga människan om att han inte existerar. Moderaternas största bedrift är att övertyga svenskarna, medelst sosseprosa, att de inte alls är samma gamla högerparti.

I Kunskapskanalen ser jag Moderaten Hillevi Engström tala sig varm om LAS. På Moderaternas kongress vinner "kollektivavtalskramarna" en het debatt.

Efter Lavaldomen har regeringen Reinfeldt, trots att den talar om den svenska kollektivavtalsmodellens förträfflighet, inte lyft ett finger för att försvara den. Ändock lyder rubriken i en replik i SvD (skriven av borgare): S, V och MP vill riskera den svenska modellen.

Den Moderatstyrda regeringen hävdar att de vill slå vakt om den svenska modellen, men den politik som drivs från Rosenbad är medvetet inriktad på att knäcka den svenska modellen.

Idag lyder till exempel en av rubrikerna i Expressen Nu slåss han för a-kassan. "Han" är lika med finansminister Anders Borg. Regeringen tänker nämligen tillsätta en utredning som ska undersöka hur man kan införa en obligatorisk a-kassa. Varför? Jag tänker på en bok jag läste innan valet 2006 - Åtta år med Reinfeldt (nu har boken Bokslut Reinfeldt kommit, läs den!). Om boken:

När alliansen i sina gemensamma skrifter hävdar att de "vill slå vakt om den svenska modellen" visas här tvärtom att politiken medvetet är inriktad på att knäcka den svenska modellen. Genom att kraftigt sänka a-kassan och fördyra fackligt medlemskap rubbas maktbalansen på arbetsmarknaden till kapitalets fördel.
Obligatorisk a-kassa är ytterligare ett sätt att knäcka den svenska modellen. Men Moderaterna fortsätter med sin Sosseprosa, trots att innehållet är detsamma. Borgerlig media hjälper till med de rubriker, jag angivit ovan. Obligatorisk a-kassa är dyr och medför att fler människor ser sig tvungna att välja bort det fackliga medlemskapet för att de helt enkelt inte har råd med båda avgifterna. Det här är ytterligare ett sätt för den Moderatstyrda regeringen att säga en sak, men göra en annan. I det här fallet är det ett fortsatt försök att krossa den svenska modellen.

[Gästbloggare] Mia Sundelin

Första maj – arbetarrörelsens högtidsdag

Som ordförande i HBT-sossarna i Stockholm har jag under ett par års tid varit delaktig i att göra ”mer Pride på Första maj”. Vi har haft lastbil med schlager, sång och dans.

Åtskilliga ögonbryn har höjts när vi smyckat vår bil, dragit på musiken på högsta volym och skrattat och sjungit. Förra året toppade vi med att ha ett bröllop mitt under firandet, i och med att lagen om könsneutralt äktenskap trädde i kraft. Några av de höjda ögonbrynen har följts av ett leende, andra av bistra kommentarer. Att vi har berört har det inte rått någon tvekan om.

Många pratar om höstens val som ett ödesval – jag delar den åsikten. Får borgarna fyra år till i vår vackra huvudstad är den nog inte så vacker längre.

Första maj drar valrörelsen i gång. Det handlar om att visa vad vill i både ord och handling. Vi Socialdemokrater får ibland kritik för att vi är otydliga. Nu är det dags att visa – stort och i smått – lokalt och nationellt. Förra valet var vårt slagord ”Alla ska med”. Det gäller fortfarande. Vi ska bara vara tydligare om vart vi ska. I vårt Första maj-tåg ska alla med. Unga och gamla, hbt och straighta, födda svenskar och icke födda svenskar, män och kvinnor. Det ska vi visa i handling.

Vi HBT-sossar kommer att dra vårt strå till stacken. Vi kommer att fira! Vi kommer att vara förutsägbara och tydliga och spela mycket schlager. Vi kommer att stå på barrikaderna för alla människors lika rätt. Och vi gör det med sång och skratt blandat med allvar.

Första maj är arbetarrörelsens högtidsdag. Hur vill vi då fira vår högtidsdag? Jämför med andra högtidsdagar vi har i vårt liv: 18-årsdagen, bröllopsdagar, 50-årsdagen eller några andra högtider vi vill fira.

Vill vi gå allvarsamma i något som liknar en begravningsprocession eller vill vi skratta, dansa och sjunga?

Jag vet vilken fest jag vill gå på!

Mia Sundelin
Ordförande, HBT-socialdemokraterna i Stockhom

Mona Sahlin & Mångfaldsrosen

Mångfaldsrosen eller hbt-sosserosen pryder denna blogg. Det är även den pin jag har, jämte Första maj-märket med Anna Lindh, oftast på kavajslaget.

Någon som alltid bär Första maj-märket med Anna Lindh är annars partiordförande Mona Sahlin. Jag kommer ihåg att jag reagerade på bussturnén att just det märket saknades på hennes kavajslag.

Dagen efter valturnén intervjuas Sahlin av Malou von Sivers i Tv4. På kavajslaget finns då mångfaldsrosen. Det gör mig glad. Nu har jag sett Sahlin bära denna pin i Aftonbladet och i andra sammanhang.

Samtidigt som jag är överlycklig över hennes val av pin, undrar jag vad som ligger bakom detta byte av pin.

Sahlin har alltid stått upp för hbt-personers fri- och rättigheter, även när det inte var "inne" att göra det. Långt innan borgarna började gå i prideparaden gick Sahlin där. Gudrun Schyman var också en av pionjärerna i prideparaden.

Snart kommer det (hoppas jag). Snart kommer det stora utspelet från de Rödgröna som handlar just om de hbt-frågor vi har kvar "efter äktenskapet". Kristdemokraterna har, som bekant, agerat bromskloss i regeringen Reinfeldt vad beträffar hbt-frågor och hiv-frågor. Det som egentligen har hänt på den här fronten är att regeringen inte lyckades knåpa ihop en proposition om könsneutrala äktenskapet, utan frågan fick avgöras i riksdagen.

Vad ska borgarna då kontra med (att vi inte kan finansisera detta *asg*)?

Under snart fyra år har den Moderatstyrda regeringen varit obehagligt tyst vad gäller hbt-frågor och hiv-frågor. Kristdemokraterna kan inte ens ta en mening som "män som har sex med män" i sin mun. Än värre är det med transfrågorna. Medan Göran Hägglund & Co. fortsätter tala sig varma om vårdnadsbidraget, så finns det fortfarande människor som diskrimineras i detta land. Det finns fortfarande människor som tvångssteriliseras i vårt land. Det finns fortfarande människor som stigmatiseras i vårt land... en informationsplikt som är kontraproduktiv i vårt land.

Föregångslandet Sverige säger Moderaterna (och står bakom ett omodernt vårdnadsbidrag). Möjligheternas Sverige säger Socialdemokraterna med Mona Sahlin i spetsen (och visar det medelst att bära en hbt-sosseros på kavajslaget).

Tidigare inlägg: Håkan Juholt & Mångfaldsrosen

Bidragslinjen

Dagens utspel kommer från Kristdemokraterna. Det handlar om en rejäl höjning av vårdnadsbidraget. I ett tidigare inlägg skrev jag:

Kritiken mot vårdnadsbidraget kommer inte enbart från vänsterhåll, utan även från högerhåll, vilket jag skriver om i inlägget Låt oss tala om vårdnadsbidraget. I och med fiaskot med vårdnadsbidraget, trodde jag att regeringen skulle avskaffa det, men icke. Alliansregeringen fortsätter att dansa efter Kristdemokraternas pipa. Vårdnadsbidraget kommer nämligen att finnas kvar när regeringens valmanifest presenteras senare i vår. Vi kommer att behöva se igenom reformen under nästa mandatperiod, säger statsminister Fredrik Reinfeldt till Dagen, vilket underförstått betyder att bidraget kommer att fördubblas och även omvandlas till ett statligt stöd, så att det gäller alla medborgare (i enlighet med Kristdemokraternas förslag). Moderaterna har upphöjt sin arbetslinje till religion och talar vidare om genus, könsmaktsordning och jämställdhet. När Moderaterna står bakom en reform som vårdnadsbidraget, klingar det falskt i mina öron.

Nu har Kristdemokraterna ågerigen fått sin vilja igenom igen, när det gäller familjepolitik.

Vårdnadsbidraget har redan i dag blivit en framgång i de 123 kommuner som infört det, skriver artikelförfattarna. Du skall inte vittna falskt mot din nästa, lyder ett av De tio budorden. Vårdnadsbidraget är ett fiasko.

Peter Andersson skriver också om utspelet.

Regeringens sjuka regler

Sveriges Radio: Regeringens ändrade sjukregler slår hårt mot långtidssjuka som fortfarande har kvar sin anställning. Utförsäkrade Lotta Rosenkvist har aktivitetsstöd sedan årsskiftet. Nu har hon fått veta att ersättningen kommer att krympa till en tredjedel i sommar.

Blir man friskare av ekonomisk press?

Att piska upp hat istället för att tala om sin egen politik

Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar fakturan till
svenska folket.

Ovanstående replik levererade kommunminister Mats Odell i samband med de Rödgrönas utspel om välfärd igår. Repliken var ett lågvattenmärke som fick stora delar av det rödgröna kollektivet att reagera med ilska och det med rätta. Till Aftonbladet sade Mona Sahlin om Odells uttalande:

Jag tycker att det tyder på dålig respekt och framförallt på en desperation från
en regering som har misslyckats med sin egen politik. Då använder man den här
typen av argument. Det tycker jag är tragiskt.

Nu på morgonen ser jag att Johan Westerholm har skrivit ett långt och läsvärt inlägg om varför vi reagerade (och fortsätter att reagera på det inträffade så starkt).

Jag håller med Sahlin att den Moderatstyrda regeringen i nuläget är desperata. Mandatperioden är snart slut och nu vill de med näbbar och klor fortsätta styra Sverige medelst den kalla handens politik. I snart fyra år har högerexperimentet vandrat i Rosenbads korridorer och blivit (något som Socialdemokraterna anklagades för i förra valet) maktgalna. Fredrik Reinfeldt förvandlades över en natt till Göran Persson.

Högerns angrepp mot de Rödgröna hårdnar för varje dag. Statsministern anklagar Mona Sahlin för fusk. Åsa Torstensson hånler mot Peter Eriksson i en debatt i Tv4, utan att lyssna på vad Eriksson säger...

Regeringen Reinfeldt påstår att de Rödgröna lovar guld och gröna skogar, utan att egentligen ha finansiering för detta. Konstigt nog lovade borgarna guld och gröna skogar under de 12 år de befann sig i opposition, men nu är läget annorlunda. Nu är de R E G E R I N G EN. De vill visa svenska folket att de är ansvarsfulla, att de minsann är regeringsdugliga, i motsats till de Rödgröna.

Många äro de år som Socialdemokraterna innehade regeringsmakten, många budgetmotioner äro presenterade, många äro de gemensamma överenskommelser som de Rödgröna gjort (före och efter samarbetet som fick namnet de Rödgröna).

En pedagogisk bild, säger Odell nu i en debatt med Thomas Bodström i Tv4. Han tänker minsann inte be Sahlin om ursäkt. Att piska upp hat istället för att tala om sin egen politik, är numer Regeringens Reinfeldts valtaktik. Vinner man några val på hat?

Rond två

I övermorgon, torsdag, möts oppositionsborgarrådet Carin Jämtin (S) och finansborgarrådet Sten Nordin (M) för rond två i Kista Galleria. Debatten startar 17:30.

Eftersom jag missade den första ronden, vill jag absolut inte missa andra ronden. Den kan nämligen bli den sista under valåret. Så bloggare, oavsett politisk färg, bege er till Kista Galleria för att lyssna, blogga, twittra et cetera...

Jag kommer att twittra från debatten, eftersom jag är urusel på att liveblogga. Hashtag #sthlm2010. Ett blogginlägg om debatten kommer att publiceras senast fredag.

Välfärdens frukt

En kärna är inte mycket utan sin frukt och en frukt som fått sin kärna avlägsnad ruttnar. Välfärdens alla delar tillsammans utgör det välfärdssamhälle som jag vill leva i och betala för.


Återigen väljer jag att citera Kristina Persdotter, utredare på TCO. Borgarna sänker skatterna och säger sig värna välfärdens kärna. Som Socialdemokrat ser jag inte välfärden som en kärna, utan delar Persdotters åsikt. Jag läser om de Rödgrönas satsningar på välfärden på SvD Brännpunkt. Jag gillar det jag läser.

Moderaten Kent Persson undrar vem som ska betala. Det ska vi alla göra Persson. Vi är ett kollektiv. De Rödgrönas satsningar på välfärd handlar om jämlikhet. Ett jämlikt samhälle fungerar bättre än ett ojämlikt samhälle. Läs Jämlikhetsanden om du inte tror på ditt hjärta. Vi har alltid råd med välfärd! Och våga inte skrämma väljarna med ord som skattechock. Ja, i och med att vi vinner valet, höjer vi skatterna, men någon skattechock är det inte tal om.

En förskollärare som fått mer i plånboken, men förlorat en eller kanske till och med två eller tre kollegor - föredrar kollegor framför tusenlappen. En förälder ser hellre färre barn i barngruppen, än mer i plånboken.

Nej, de nya Moderaterna är inte så nya. Compassionate Conservatism? Väljarna går inte på det en gång till.

Fler som bloggat om detta är Peter Andersson, Kristian Krassman, Johan Ulvenlöv, Mats Engström

Schnellzug


Snälltåg. Ingen svensk använder nog ordet snälltåg längre. En interference från tyskans Schnellzug som betyder snabbtåg (och det ord vi nyttjar idag). Eftersom jag, på grund av mitt tyska påprå, befunnit mig i Tyskland i kortare och längre perioder, så har jag en längre tid varit förvånad över att svenskar, som omfamnar ny teknologi, inte satsar på tåg. Det gör man däremot i Japan, Tyskland, Frankrike, Italien...

Såväl tidigare Socialdemokratiska regeringar, som den sittande högerregeringen har prioriterat bilismen. Om inte Socialdemokraterna ingått koalition med Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade vi inte sett det rödgröna utspelet på DN Debatt, som nu dominerar gammelmedia såväl som bloggosfären (i skrivandets stund är det 38 bloggare).

På Tv4 såg jag en jättesur Maud Olofsson i morse. Den gröna rösten i alliansen är förbannad (och sur). Förbannad på Socialdemokraterna, på Miljöpartiet och på de Rödgröna. Jag undrar om den gröna rösten också är förbannad på den Moderatstyrda regeringen? Miljöminister Andreas Carlgren har inte haft det lätt. Centerpartiet har sålt sin själ. Jag förstår att Olofsson är förbannad.

Bondeförnuftet är ersatt av latteliberalism och nu får Olofsson & Co. se konsekvenserna av detta. Har Centerpartiet några spinndoktorer överhuvudtaget? Borde inte någon inom denna "gröna röst" fatta att de måste göra något nu? Och då menar jag inte att reagera som en sur citron över de Rödgrönas förslag.

Toppstyrd av partiet?

Om jag vore toppstyrd av mitt parti skulle jag:

1. Få betalt av partiet.

2. Ha min anställning i partiet.

3. Stå jligt högt upp på någon av de tre vallistorna.

4. Aldrig kritisera partiet eller någon av företrädarna för partiet på den här bloggen.

5. Inte agera blåslampa på den här bloggen (utan endast göra det internt).

Relaterat: Johan Westerholm & Johan Ulvenlöv


Valrörelse

Såväl Johan Westerholm som Peter Andersson använder sportjournalistik för att beskriva valrörelsen. Valrörelsen har egentligen börjat, men jag misstänker starkt att det endast är vi politruker som märker det.

Det här valet ska vi Socialdemokrater, köra ända in i kaklet. Moderaterna var det första parti att bryta denna tysta överenskommelse - att helga valdagen. Finns det en dag, där väljarna ska slippa propaganda utanför vallokalen, är det just valdagen.

Jag har tappat rösten. Jag upplever nog samma känsla som infann sig hos Per Schlingmann, när vulkanaskan tog över mediautrymmet. Fortfarande kan jag skriva, men idag kan jag inte gå till jobbet. I mitt arbete är jag beroende av min röst. Min hustru förstår inte vad jag försöker kraxa fram eller visa med bristfälligt teckenspråk. Det är bara att gilla läget. Just nu kan jag inte prata. Att viska gör bara saken värre. Jag är ålagd tystnad.

Reinfeldt- Seinfeld



Med anledning av nyheten att Moderaterna inför valet skall satsa på TV-sändningar, lanserar Johan Westerholm den briljanta idén att de borde löpa linan ut och satsa på sit-com. Titeln är självskriven - Reinfeldt.

Handlingen ligger nära tillhands med dess amerikanska förlaga ”Seinfeld” så det är bara att skriva om handlingen. Karaktärerna är givna.

Tre dysfunktionella män och en hysterisk kvinna försöker regera ett land. Under denna resa drabbas de av allehanda bisarra upplevelser som i slutändan visar sig vara självförvållade. Alltihop.

Detta är ju en helt fantastisk idé. Jag skulle sitta om klistrad varje gång för att se veckans avsnitt.

Åsa Einerstam

Andra som bloggat om nyheten: Alliansfritt Sverige, Johan Ulvenlöv , Politikerbloggen

Bruce Springsteen v. Melissa Etheridge (Del II)

Som rubriken avslöjar har jag skrivit om detta förut.

Svenskar och i synnerhet Socialdemokrater är besatta av Bruce Springsteen. Partiordförande Mona Sahlin är kanske Sossarnas största fan av Springsteen. Men har ni hört någon Sosse (förutom jag) nämna Melissa Etheridge?

Om man gillar Springsteen, borde man banne mig gilla Etheridge. Hon har ännu inte varit i Sverige. Förmodligen på grund av intresset är så svalt.

För någon dag sedan dedikerade jag en låt till Sahlin, där Springsteen sjunger duett med Etheridge. Enlig säkra källor, har Sahlin läst mitt inlägg och sett videon till Thunder Road.

Nu har Socialdemokraterna investerat i en gigantisk reklampelare på Stureplan. Är det ett försök att fånga Stureplanssossarna?

Sahlin! För de pengarna, som denna reklam kostar, hade jag, om jag vore du, istället bjudit in Etheridge till Sverige.

Socialdemokraterna kunde ha bjudit på en gratiskonsert med Etheridge. Vi kunde ha hyrt Globen, eller varför inte någon utomhusscen? Vi kunde ha gjort en stor grej av att bjuda in Etheridge till Sverige.

Många röster hade vi vunnit i och med denna gratiskonsert. Men istället satsar Socialdemokraterna på Stureplan.

I övermorgon, om jag får sju rätt på Lotto, kommer jag att anlita Etheridge. Jag kommer då, med hjälp av Lottovinsten, att bjuda svenskarna på en gratiskonsert med Melissa Etheridge.

Stureplan? Hur tänkte ni nu Sahlin & Co?

Johan Ulvenlöv dedikerar tre Springsteenlåtar till regeringen.



Bilder från bussturnén med Mona Sahlin



















Tidigare inlägg om bussturnén: Klassresan, Möjligheternas land, Thunder Road (Del II), Thunder Road

P.S. Använd gärna bilderna, men ange då källa och länka till HBT-sossen. Alla bilder utom den översta, bussbilden, är tagna av mig Alexandra Einerstam. Bussbilden har Johan Ulvenlöv tagit.

Moderaternas myter om a-kassan

I början av förra året, gav TCO ut rapporten 8 myter och 8 sanningar om a-kassan (vilken jag skrev om här). Det är den rapporten jag tänker på, när jag läser i DN om en ny avhandling från Umeå universitet av Madelene Nordlund, som visar att sänkt a-kassa inte är någon bra metod att snabbt få arbetslösa att söka jobb. Tvärtom ökar en relativt hög nivå på a-kassan möjligheterna att söka jobb under en längre tid och på så sätt hitta ett lämpligare och mera välavlönat jobb. Aftonbladet:

Regeringens metod att öka motivationen genom att sätta ekonomisk press på arbetslösa får bakläxa.

Jag är faktiskt en av de som känner av regeringens ekonomiska press. Jag är sedan drygt ett år tillbaka halvtidsarbetslös. Jag får a-kassa i exakt 75 dagar. När dessa dagar är slut får jag antingen säga upp mig från den halvtid jag har (som vakt på Svensk Bevakningstjänst AB) för att därmed ha rätt till a-kassa eller hanka mig fram på min halvtid (och i förlängningen leva på min frus lön och betänk då att hon har en brevbärarlön).

Är det förenligt med Moderaternas arbetslinje? Är det inte bättre att jag jobbar halvtid, än att jag måste säga upp mig från min halvtid för att få hela a-kassan?

Arbetsförmedlingen har dock behandlat mig med respekt. Jag tvingas inte gå dit och sitta av min tid. Handläggarna vet att jag aktivt söker jobb (om än att en handläggare mejlade mig två jobbtips som hon ansåg att jag skulle söka, men som var way out of my league).

Av mina 75 dagar, återstår nu endast ett fåtal dagar. Snart måste jag komma till ett beslut - säga upp mig från min halvtid och gå ut i heltidsarbetslöshet, eller leva på min halvtid (och min fru).

Är det inte bättre, att jag, under en längre period, i lugn och ro, utan att behöva bekymra mig om räkningar, hyra, mat eller om jag har råd att köpa ett par nya skor, söka ett arbete som jag är som klippt och skuren för?

Hur den Moderatstyrda regeringen tänkte, är en gåta för mig.

Slutligen vill jag säga att hungriga vargar inte jagar bäst. Den ekonomiska press som regeringen Reinfeldt sätter på arbetslösa och sjuka snarare stjälper än hjälper.


Läs mer hos Marika Lindgren Åsbrink, Johan Westerholm, Claes Krantz, Johan Ulvenlöv, Badlands Hyena, Peter Högberg, Martin Moberg, Kristian Krassman, Peter Johansson, Jerker Nilsson

Klassresan

Igår var jag på bussturné med partiordförande Mona Sahlin, delar av Sahlins stab (i huvudsak "pressisar"), gammelmedia, ett antal nätrötter, SSU:s ordförande Jytte Guteland och S-studenters ordförande Kajsa Borgnäs.

Cirkus Sahlin, skrev Eva Buskas på sin blogg I hälarna på Mona Sahlin och jag fick bevittna denna på nära håll.

Socialdemokraterna ligger i framkant vad gäller sociala medier. Att jag och de andra nätrötterna fick vara med på valturnén igår, är ytterligare exempel på att Socialdemokraterna tar bloggarna på allvar. Johan Ulvenlöv är en stor bidragande faktor att så är fallet. Det är framför allt Ulvenlövs förtjänst, att progressiva bloggare fick följa med igår. I likhet med Martin Moberg vill jag därför 1. tacka Ulvenlöv, 2. berömma Ulvenlöv för hans arbete och 3. hoppas att partiet låter Ulvenlöv fortsätta utvecklingen av NetRoots och i förlängningen sociala medier.

Stämningen var på topp under hela bussresan. Ibland kändes det som vi var en skolklass, ute på utflykt - en klassresa. Valturnén igår kom att handla om klassresa i dubbel bemärkelse.

De av oss som gjort en klassresa, bör tacka (den före detta Socialdemokratiska och den kommande rödgröna) välfärdsstaten: skattesystemet, studielån, komvux, det avgiftsfria skolsystemet och 25:4-regeln (plus andra alternativa antagningsformer). Vårt samhälle är fortfarande befolkat av klassresenärer, men det har blivit svårare att göra klassresan. Den ökade arbetslösheten har gjort det betydligt svårare för människor att ta sig in i det etablerade samhället. Den Moderatstyrda regeringens utbildningspolitik är en annan bidragande faktor. Ett exempel är att regeringen Reinfeldt avskaffade 25:4-regeln inför antagningen till höstterminen 2008, samtidigt som möjligheten att få extra tillägg på högskoleprovet för den med arbetslivserfarenhet togs bort.

En examen (eller kanske två eller till och med tre examina) från universitet och högskola ger inte, per automatik, en biljett till klassresan. En examen är inte längre en garanti för arbete. Jag anser ändock att utbildning är A och O.

När vi ankom högskolan i Gävle igår, presenterade Sahlin, Guteland och Borgnäs inriktningen i den kommande rödgröna vårmotionen - Rivstart för unga:

1) Investeringar i utbildning. För den enskildes och för Sveriges utveckling är utbildningsmöjligheter avgörande. Svenskt Näringsliv pekar på att vart femte jobb går åt pipsvängen för att företagen inte hittar medarbetare med rätt kompetens. Att hitta rätt personal är ett mycket allvarligt hinder för att företagen ska kunna växa och utvecklas, inget storföretag har bara vips blivit till utan har börjat som litet företag och sedan tack vare att det finns utbildad och kompetent arbetskraft kunnat växa till stora jättar spridda över hela världen. En annan mycket viktig aspekt är att den enskilde som har mer utbildning med sig har lättare att hitta ett nytt arbete.

2)
Investeringar i välfärd. 25 000 anställda inom den offentliga sektorn har blivit uppsagda bara under det senaste året, i vårpropositionen som den moderatstyrda regeringen lade fram i förra veckan kommer ytterligare 25 000 till sägas upp alltså 50 000 arbetslösa! Så skapar man inte några nya jobb som är så viktiga både för de unga och för kvinnorna, dessutom är välfärden central för människorna i Sverige och inte minst för kvinnorna som är den grupp som drabbats extra hårt av dessa nedskärningar.

3)
Investeringar i infrastruktur och bostäder. Om man investerar i infrastruktur och bostäder så skapas möjligheter för folk att både flytta eller resa dit jobben faktiskt finns genom att pendla med kollektivtrafiken. Dessutom icke att förglömma om man investerar i infrastruktur och bostäder skapas nya jobb här och nu, inga konstigheter för så är det! Det är klok ekonomisk politik som gör att Sverige står starkare inför framtidens stora utmaningar. Vid en rödgrön valseger kommer det att bli en rivstart för de unga ja för alla, för att skapa ett möjligheternas land ty framtiden bygger vi tillsammans!


Utbildning, utbildning, utbildning. Inriktningen i den rödgröna vårmotionen är helt rätt väg att gå.

De Rödgröna vill återinföra 25:4-regeln. De Rödgröna kommer att slopa kravet på att arbetslösa ungdomar måste söka arbete, innan de kan få hjälp med praktik eller utbildning om de vinner valet.Förändringarna i utbildningspolitiken kommer de Rödgröna att besluta om på det första regerinssammanträdet. Under detta sammanträde kommer de Rödgröna också avskaffa aktivitetsförbudet.

Det är bara en sak som de Rödgröna glömde - höjning av studiemedlet. Där kunde Sahlin inte ge något svar igår. När Sahlin fick frågan från en student på en högskola i Falun, tittade Borgnäs ner i golvet. S-studenter (ja, ja SSU också) vill nämligen höja studiemedlet och har tidigare kritiserat Socialdemokratiska regeringar för att inte vilja höja studiemedlet tillräckligt mycket.

De Rödgröna borde kunna ge svar i denna fråga - det är nämligen en valvinnare. En kraftig höjning av studiemedlen, kommer att generera i röster från unga, men framför allt möjliggör en kraftig höjning att fler kan studera.

Till syvende och sist vill jag berätta att jag kom in på min drömutbildning, arkeologi, inte på betyg märkväl (mina betyg från gymnasiet är nämligen urusla) utan på just en alternativ antagningsform - textprov. Åtta platser på utbildningen var vikta åt de som skrev de bästa texterna. Jag kan numer stoltsera med en filosofie magisterexamen i arkelogi (en VG-examen bör tilläggas).

Om inte de alternativa antagningsformerna eller studielån funnits, hade jag inte haft möjlighet att studera vidare. Högern vill skapa elituniversitet: endast ett fåtal ska studera vidare, endast ett fåtal ska få göra klassresan. De Rödgröna vill öppna dörrar, de vill skapa möjligheter - möjligheternas land.

Andra som skriver om gårdagens valturné är Peter Johansson, Martin Moberg, Johan Ulvenlöv, Claes Krantz, Peter Andersson, Aurora Gullberg, Rosmarie Södergren och Johan Westerholm. Ja och så var det Tokmoderaten (som jag tidigare skrivit om här). Jag måste dessvärre lyfta hans inlägg om valturnén igår, eftersom han träffsäkert har beskrivit såväl mig som Westerholm.

Möjligheternas land


Vi Socialdemokrater har en idé om vårt gemensamma samhällsbygge. Jag har kallat det för möjligheternas land. Det är ett Sverige som bygger på insikten att vi är starkare tillsammans (Mona Sahlin, Jobbkongressen 2009)
Idag är det premiär för Socialdemokraternas nya kampanjsajt Möjligheternas land.

Thunder Round (Del II)

Efter frukost på 68:an, sitter jag nu på bussen tillsammans med andra nätrötter, journalister, ledamöter, tjänstemän och naturligtvis huvudpersonen - Socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin (som Johan Westerholm höll på att glömma i sitt inlägg).

Jag sitter brevid Johan Ulvenlöv som jobbar med NetRoots. Aurora Gullberg, som också är med på bussen, har också hunnit blogga om bussturnén.

Thunder Road


När jag och mina partikamrater var inbjudna till Oslo och vårt systerparti Arbeiderpartiet, fick vi åka ovanstående veteranbuss. I morgon tror jag inte att jag får åka veteranbuss, men väl buss med partiordförande Mona Sahlin.
Jag ska nämligen på turné med Sahlin imorgon tillsammans med andra NetRoots-bloggare. Läs mer hos Johan Westerholm.
Sahlin föredrar, å ena sidan, Bruce Springsteen medan jag, å andra sidan, föredrar Melissa Etheridge. Därför tillägnar jag Sahlin denna låt:

Gravedigger

Handlar inlägget om en skräckfilm eller arkeologer (som skämtsamt kallas dödgrävare)? Nej, detta inlägg vill uppmärksamma SEKO:s nya kampanjsajt Svenska modellens Dödgrävare:

Vår svenska välfärds- och arbetsmarknadsmodell är hotad. Det är inte längre
självklart att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Det är inte heller
självklart att vi gemensamt ska äga viktiga företag som exempelvis Posten och
SJ. Och dessutom monteras den gemensamma vården, skolan och omsorgen ned och
privata vinstintressen tar över. Bakom denna utveckling finns personer som
driver på besluten. Vi vill uppmärksamma detta genom att utnämna ”Svenska
modellens dödgrävare”. Och det är du som nominerar! Nominera en person som
aktivt jobbar för att montera ned den svenska välfärds- och
arbetsmarknadsmodellen. Kom ihåg att motivera din nominering.

Så, så... gå genast in på kampanjsajten och nominera din kandidat till Svenska modellens dödgrävare.

Åsa Einerstam

Folkomröstning om Förbifarten är ett genialiskt förslag

Jag är en av de Socialdemokrater som varit starkt kritiskt till Förbifart Stockholm. Att Socialdemokraterna i Stockholm, med Carin Jämtin i spetsen, tänkte köra över Miljöpartiet och Vänsterpartiet gjorde mig faktiskt fly förbannad. Ett inlägg (som jag dessvärre skrev i effekt)citerades till och med i Aftonbladet Debatt för några dagar sedan.

På Facebook har jag och Jämtin haft en diskussion om just Förbifarten. Jämtin hänvisar till Stockholms arbetarekommuns repskap, där majoriteten (de som var närvarande vid den tidpunkten) sagt ja till Förbifarten.

Därför blir jag glad när jag nu läser de Rödgrönas pressmeddelande:

Förbifart Stockholm är en fråga som delar opinionen i länet. Frågan har också varit en av de svåraste i det rödgröna samarbetet. Vi har nu enats om att låta invånarna i Stockholms län genom en folkomröstning avgöra om man vill bygga Förbifarten eller om man i stället vill satsa på ökad kapacitet i kollektivtrafiken. Att lägga makten i händerna på Stockholmarna är inte minst viktigt med tanke på bildandet av Region Stockholm. Folkomröstningen ska hållas den 23 september 2012. I omröstningen ska samtliga invånare i Stockholms län kunna ta ställning mellan två alternativ: Ett förslag om att bygga ut kollektivtrafiken med nya spår, tunnelbana och stationer det andra förslaget om att bygga en ny nord-sydlig motorvägförbindelse i Stockholms län, kallad Förbifart Stockholm. Båda alternativen har samma investeringskostnad. Båda sidor i folkomröstningen ska ges likvärdiga möjligheter att nå ut med sitt budskap. Vi föreslår att två kampanjorganisationer bildas som ges lika resurser för att kunna bedriva sin kampanj. En statlig utredning med en särskild utredare tillsätts efter valet för att ta fram en lösning som bygger på kollektivtrafik. Oavsett resultat kommer en rödgrön regering att respektera utfallet.

Om de Rödgröna vinner valet i Stockholm, får således alla stockholmare (oavsett politisk läggning), säga sitt om Förbifarten. Det är banne mig demokrati. Om majoriteten av Stockholmarna röstar ja till Förbifarten, respekterar jag utfallet (jag kommer dock att jobba i den kampanjorganisation som säger JA till kollektivtrafi och hoppas att vår organisation kan bilda opinion för vår linje).

Men... kritiken lät dock inte vänta på sig. Högern kraxade om Carin Jämtins "svek" och Miljöpartiets alternativt Vänsterpartiets "stora seger". Ja, i och med detta förslag slängde de Rödgröna ut ett köttben till högern, som inte tvekade att slita det i stycken, utan att för ett ögonblick stanna upp och tänka efter - att det där med att individen själv får bestämma, är ju något vi gillar.

Jag ser detta inte som ett svek. Jag ser det som att Jämtin har lyssnat på medlemmar, på Vänsterpartister och på Miljöpartister och gör det enda rätta i det här läget – föreslår en folkomröstning. Jag är stolt över den väg som Jämtin valde i denna fråga. Jag är stolt över att ha ett oppositionsborgarråd som visar mod. Tro inte att hon var omedveten om den kritik, från högerhåll, som väntade i och med det som skedde idag.

Den Moderatstyrda majoriteten i Stadshuset borde verkligen inte underskatta Carin Jämtin (och i förlängningen oppositionen).

Tidigare inlägg om Förbifarten: Cykelstaden Stockholm?, Säg nej till Förbifart Stockholm!, Jag vill inte ha Förbifart Stockholm! Jag vill ha mer kollektivtrafik, Jag vill inte ha Förbifart Stockholm! Jag vill ha mer kollektivtrafik (Del II)
Gammelmedia Aftonbladet Ekot ABC Ekot2 DN DN2 DN3 DN4 DN5 Expressen Expressen2
Andra som bloggat om detta är bland annat Joakim Sjögren Kristian Krassman Martin Moberg Yvonne Ruwaida Emil Broberg Mikael Jämtsved Robert Noord Veronica Palm, Christian Valtersson Anders Wallner

Förslaget om Slussen måste göras om

Jag vill inte behålla Slussen i dess nuvarande form. Jag tycker rent ut sagt att Slussen, som den ser ut idag, är trist och tråkig. Det liggande förslaget förkastar jag dock. I och med det förslaget kommer bilarna att dominera totalt. Bilarna ges åtta filer koncentrerade till motorvägsbro. Fotgängare och cyklister från Katarinavägen över Slussen och ner mot Skeppsbron förvisas till en snäv och trång yta.

Socialdemokraterna i Stockholms Stadshus är också kritiska till utformningen av Slussen:

Vi vill utveckla Slussen till Stockholms främsta utsiktsplats. Därför är vi kritiska till den framflyttade stadsfronten i det aktuella förslaget eftersom den hindrar den fria sikten. Vi vill inte att man bygger i fronten mot Gamla Stan samtidigt som bebyggelsen ovan Stadsgårdskajen bör utformas så att vyn över Stockholms inlopp även i fortsättningen kan upplevas från Ryssgården (Carin Jämtin).
En så stor mötesplats som Slussen förtjänar en byggnad som kan skänka karaktär åt platsen och stå som symbol för det stora anläggningsprojektet. Slussen är en knutpunkt där vi vill se ordentliga, offentliga mötesplatser för stockholmarna
(Teres Lindberg).

SvD, DN, DN2, SvD2, Stockholms Fria Tidning

Moderaterna lär sig för att inte vara rädda för hbt

DN: Under Moderaternas rikskonferens i Göteborg har medlemmarna fått lära sig att ”inte vara rädda för HBT under valrörelsen”.

Ja, det låter onekligen som Rödluvan och stora stygga vargen.
Att Öppna Moderaterna heter just "öppna", bör ses som symtomatiskt i detta sammanhang. Öppna Moderater anser vidare att kärleken är blå. Jag som trodde den var röd. Läs mer hos Trollhare.

PR-byrån Moderaterna

Bestjäl oss och kalla det nationalekonomi
Gör oss hemlösa och kalla det regionplanering
Vilseled oss och kalla det reklam
Gör oss arbetslösa och kalla det rationalisering
Förtingliga oss och kalla det levnadsstandard
Håna vårt arbete och kalla det förtidspension
Ljug för oss och kalla det ordets frihet
Förtryck oss och kalla det demokrati

Claes Andersson
-
Om nyspråket Reinfeldtska, som Moderaterna flitigt nyttjar, har jag skrivit om tidigare (se nedan), men jag kan inte låta bli att återkomma till ämnet, då Helle Klein skrivit en läsvärd ledare med rubriken De nya moderaterna – rena språkpiraterna:

De nya moderaterna fortsätter sitt erövringståg genom det retoriska landskapet.
Den politiska vänsterns ord tas över ett efter ett. I förra valet basunerade Reinfeldt & co ut att de var ”Det nya arbetarpartiet” och begreppet arbetslinje blev deras signum. I helgen förklarade partisekreterare Schlingmann att ”ordet ALLA spelar en nyckelroll i vår välfärdssyn” och Moderaterna ska stå för ”rättvisa och sammanhållning”. [...] Det finns något cyniskt i Moderaternas språkförnyelse. Politik blir en fråga om förpackning. Svenska folket har i decennier visat att det uppskattar idéer som rättvisa, jämställdhet, välfärd och arbete åt alla. Moderaterna byter språkdräkt i bästa marknadsföringsstil. Systemskiftet ska iklädas sosseprosa. [...] När språket inte längre handlar om världsbild och ideologi utan bara om förförande reklam segrar konsumismen. I ett konsumistiskt samhällsklimat reduceras själva samhällsbyggandet till en affär. Som när kultur­minister Lena Adelsohn Liljeroth (M) i fredags svarade på Svenska Dagbladets fråga om varför det inte blev några satsningar alls på kulturen i vårbudgeten: ”... regeringens största reform är sänkt inkomstskatt vilket ger fler råd att köpa en tavla, se en film eller läsa en ytterligare
bok.” Kulturpolitik har blivit närings- och konsumtionspolitik.
Kleins ledare får mig att tänka på ett blogginlägg som Kajsa Borgnäs skrev 2008:

I romanen 1984 skriver George Orwell om hur de fyra ministerierna som styr människornas liv i själva verket gör tvärtom mot vad de säger sig göra: fredsministeriet sysslar med krig, sanningsministeriet sysslar med lögner, kärleksministeriet med tortyr och välståndsministeriet med svält. Han skriver också om det nyspråk som sakta men säkert tar över det gamla språket där ord som frihet och jämlikhet klassas som "gammaltänkande", ord som internationalism och demokrati upphör att existera, tvångsarbetsläger kallas för "glädjeläger" och genom att använda gamla ord på ett nytt sätt vill man få folk att associera annorlunda när de hör de här orden.
-----------

Moderaterna försöker erövra vänsterns ord ett efter ett. Lite skämtsamt kan man säga att det bor en Sosse i oss alla och för att vinna val, måste även Moderaterna låta som Sossar. Det tragiska i kråksången är dock (vilket såväl Klein som Borgström tar upp) att det blott och bart handlar om förförande reklam. Istället för ett politiskt parti, har Moderaterna förvandlats till en PR-byrå.

I boken Rösta! Om PR, prylar och påverkan (som jag recenserar här), intervjuas Moderaternas propagandaminister Per Schlingmann. Schlingmann har ett förflutet i PR-branschen och marknadsför Moderaterna på precis samma sätt som marknadsföringen av Ipren. Ska politik handla om konsumtion? Är väljaren numer reducerad till en konsument?

När kommer Unibet, Betson eller något av de andra spelbolagen börja vadslagningen om ordet solidaritet? Jag vet att det bara en tidsfråga innan Moderaterna gör ett retoriskt utspel om solidaritet och frekvent börjar använda även detta ord. Jag satsar 100 kronor på att det utspelet sker Första maj.

Vad de enkla orden är svåra
Bröd, frihet, fred
Generat vänder vi dem långsamt i munnen
Stammar dem och smusslar skamset undan dem i större sällskap
Vi räds för dem, som kände vi
deras enorma kraft bränna i tungan.

Ord som förlorat sin sälta, sin mening.
En gång skrevs de nattetid på husväggarna
Medan städerna sov och samvetet vakade
Dagningen tände skriften
Och brände in den i hjärtan
Som aldrig skulle glömma.

Ord behöver hjärtan för att kunna leva
Människan behöver frihet för att kunna leva
Utan fred mognar aldrig kornet till bröd
Människan måste äga de tre:
Brödet, friheten, freden
Därför måste de ständigt skrivas igen
Därför måste de svåra orden återigen bli enkla.
Stig Carlsson